Wow!

Efter hemkomsten från syjuntan så fortsatte Amanda sin gnällkväll och efter en stund övergick det till en skrikkväll...

Det enda som dög var att bli vaggad i famnen. Runt 00.30 lyckades jag att lägga mig ner med henne på magen och hon sov vidare.

Kl 6.20 ringde Daniels väckarklocka och jag blev lite lätt chockad när jag märkte att klockan var så mycket för jag hade inte ammat en enda gång, inte bytt en enda blöja på hela natten!! Wow!!

Det kändes väldigt skönt att ha fått sova så många timmar i sträck, men jag kände mig rätt så stel i kroppen efter att ha legat blickstilla hela natten...

Tack Amanda för att mamma fick vila, det behövde hon!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0